Vem är denna Sankta Barbara?
Legenden för begivenheten går tillbaka till tredje århundradet efter Kristi födelse och förtäljer följande:

I Nicomedia i mindre Asien föddes runt år 210 E.Kr. en dotter till en rik adelsman vid namn Dioskuros. En kort tid efter födelsen dog modern. Barbara växte upp som enda barn i en överbeskyddad miljö, där både fader och tjänstefolk avgudade Barbara för hennes intelligens och skönhet. Av blyghet så höll hon sig för sig själv, deltog varken i umgänge eller förströelser. Barbaras val av vänner gjorde att hon isolerade sig. Hennes sökande gjorde henne mottaglig för kristendomen. Då hon hörde att biskop Origenus skulle komma till Alexandria, skrev hon till honom att hon önskade bli upplyst om kristendomen. Biskopen sände en diakon, Valentinos, för att undervisa Barbara i den nya läran.

Fadern, som var en stor motståndare till kristendomen, försökte på alla sätt att få Barbara omvänd från den kristna tron. Han skaffade rika och förnäma friare till sin dotter, han byggde ett palats rikt utsmyckat med gudabilder till henne, men utan hjälp. Hon ville bli gift med en man som trodde på Kristus. Till slut blev fadern så upprörd att han spärrade in henne i slottstornet.
Då fadern kom hem efter en resa fann han att alla gudabilder var ödelagda och till de två fönster som fanns i slottstornet, där Barbara var inspärrad, hade hon låtit sätta i ett fönster till de två tidigare. En symbol för treenigheten. Dessutom hade hon låtit måla ett kors i golvet på rummet där hon satt inspärrad.

Folk, som fadern avsatt att bevaka Barbara, berättade att hon i böner kallat på Jesus Kristus och jungfru Maria. Rasande gick Dioskuros till sin dotter. Barbara ville inte Lyssna på sin fader utan försökte istället att frälsa honom.
Vansinnig försökte nu Dioskuros dräpa henne, men Barbaras böner blev hörsammade av Gud, han sände en blixt som öppnade tornväggen och hon flög upp mot bergen. Fadern följde efter och försökte fånga henne. Barbara flög då genom en öppning i berget som stängde sig efter henne och Dioskuros misslyckades med att ta fast henne. Hon höll sig gömd i berget en tid. När hon kom fram fångade fadern henne och förde henne till prefekten, Markianos. Prefekten slogs av hennes skönhet och vädjade till henne att släppa den kristna tron, Barbara vägrade. Hon blev då utsatt för tortyr för att få henne att avsäga sig den kristna läran.

På natten så skedde ett under. Det mörka fängelset blev överstrålat av himmelskt ljus, Kristus uppenbarade sig för Barbara och sade: -" var tålmodig, min dotter, ty jag är med Er". Han läkte hennes sår, så när morgonen kom så var alla förundrade. Tortyren fortsatte och fler under inträffade. Glödande facklor, avsedda att bränna Barbara slocknade så fort de kom i närheten av henne. Barbara stod fast vid sin tro, trots tortyren. Prefekten dömde då henne till döden. Dioskuros, som växlade mellan raseri och en önskan att behaga sin dotter, sökte tillåtelse att själv få verkställa dödsdomen. Han släpade upp Barbara på ett högt närliggande berg och halshögg henne. Strax efter denna handling fylldes han av ångest och flydde från berget. På väg nedför sluttningen träffades han av en blixt och avled omedelbart. Samma öde drabbade även Markianos som förkunnat domen. Detta säger legenden, var det fjärde tecknet, som ledde till att hon sågs som martyr. Under ledning av diakonen Valentinos förde nu lärjungar henne till Nicomedia och begravde henne i kyrkan i byn. Omkring år 500 e.Kr. lät Kejsare Justian föra henne till Konstantinopel, där påve Leo i slutet av det femte århundradet lät bygga en kyrka över hennes nya grav.

Skyddshelgon
Sankta Barbara är skyddshelgon åt artillerister, arkitekter, dödgrävare, murare, brandmän, fångar och vapensmeder.

Sankta Barbara i konsten
Legenden om Sankta Barbara har inspirerat många konstnärer, inte minst de gamla mästarna.
Runt om i världen i kyrkor och på religiösa gruppbilder målningar av Barbara och hennes öde. Som regel finns hon avbildad med ett eller flera av hennes attribut, det är i tornet med tre fönster, med en kalk i ena handen och ett palmblad i den andra(palmbladet symboliserar freden och finns avbildad hos de flesta martyrer). Ofta finns hon intill en Artilleripjäs och/eller kanonkulor.
Den mest berömda målningen av Sankta Barbara är målad av J.P. Vecchio (1480-1528). Tavlan finns som altartavla i Sankta Maria Formosa kyrka i Venezia. Det sägs att tavlan är beställd av Lombarderna, efter det att de skjutit sönder murarna runt Brescia och därmed tvingat byns befolkning på flykt.